Här samlas notiser som skett under 1900-talet i Rossön med omnejd gm tidningsklipp


12/1 1949

Tretton gårdar väntar på väg. 

Länsstyrelsen har till regeringen överlämnat en framställning från hemmansägare Elis Löv mfl i Svanavattnet om utförande snarast möjligt av bygdevägen Svanabyn - Grundsjö på delen inom Dorotea socken. Genom vägenstillkomst skulle tretton gårdar i Svanabyn få vägförbindelse. något som de nu helt saknar. Vägen skulle dessutom bli av stor betydelse som genomfartsväg sedan vägen Grundsjö - Bodum blir färdig. Därefter skulle avståndet mellan Svanabyn och Backe, där det finns ett tidsenligt lasarett. reduceras till endast fem mil, vilket skulle möjliggöra för sjuka att snabbt komma under läkarbehandling. Länsstyrelsen påpekar, att vägen Svanabyn-Grundsjö dömdes till utförande redan 1935. Delen inom Västernorrlands län är färdigställd sedan flera år tillbaka. Inom Västerbottens län skulle vägen få en längd av 3,744 m. med en bredd av 3,5 m. jämte mötesplatser och beräknas kosta omkring 120,000 kr. Vägen ingick i länsstyrelsens förslag till fyraårsplan för 1946-1949, men uteslöts jämte en del andra vid regeringens fastställdes av planen. Länsstyrelsen har emellertid fortfarande den uppfattningen. att vägen är synnerligen angelägen. 

21/1 1949

Ingen söndagsbrevbäring i Bodum?

Till generalpost styrelsens prövning har postdirektionen överlämnat en framställning från Kramfors a.b m. fl. Om postföring även på sön- och helgdagar på lådbrevbäringslinjen Rossön - Öhn - Orrnäs i Norrnäs samt att avhämtning av avgående post till poststationen skall ske kl. 8:15 i stället mot som nu kl. 8:55. Därmed vinnes att posten kan medhinna dagens enda posterande tåg norrut, vilket avgår från Rossön kl. 8:55.

För sin del avstyrker direktionen i motsats till postmästaren i Sollefteå den begärda tillökningen på linjen, emedan någon större ökning av antalet på söndagar ankomna försändelser inte synes vara för handen och då antalet på söndagar ankommande post abonnerade tidningar uppgår till endast 24. Liksom postmästaren anser direktionen att den ifrågasatta tidigare tömningen av brevlådan i Norrnäs by inte kan tillstyrkas på grund av de därmed förenade ökade kostnaderna.

28/2 1949

Bodums folkskolestyrelse och lärarkår hade i lördags sammanträde.

Ordföranden upplyste om att inventarierna vid distriktets skolor nu hade ett värde av 41,617 kr. En studiecirkel i engelska anhöll om att få använda en skolsal i Hällnäsets skola, vilket godkändes. Nytt förslag till reglemente och läroplan för fortsättningsskolan godkändes. Fortsättningsskolan skall anslutas till snickeri och hushållsgöromål och skall pågå i åtta veckor. Hr Arne Nordström fick i uppdrag undersöka huruvida Rossöns IF skulle vilja upplåta sin bastu för skolbarnsbad en gång i veckan. Kostnaderna för de 7 skolbarnens bad skall i så fall bestridas av skolkassan.

26/1 1949

Vävkurs i Bodum. I Bodum har sedan fem veckor tillbaka pågått en vävkurs under ledning av överlärarinnan Birgitta Larsson, Sollefteå. Initiativläsare är SLKF- avdelningen i Bodum men arrangör Ångermanlands Hemslöjd. Undervisningen som omfattar både teori och praktik har mest gått ut på att lära uppsättning av vävar samt garnberäkning till dito. Det som tillverkats av kursdeltagarna är halsdukar, schaletter, kuddar, löpare, servetter, hellinnelärft samt tras- och nöthårsmattor. Alltså nyttoartiklar, både nyttiga och slitstarka. Kursen avslutas i dag kl. 19 i Salems kapellet, Rossön med utställning varvid kaffe serveras. En del alster av kursen utlottas med amerikanskt lotteri. 

?/? 1949

Bodum får ny 12-tons färja till pingst.

Den välkände båtbyggaren Kalle Sundin från Docksta arbetar nu för fullt tillsammans med några andra dockstabor l Bodum, som skall presenteras en ny färja till pingst. Därmed löses det gamla besvärliga problemet med färjan vid Näset på vägen Rossön - Strömsund. Hittills har man inte kunnat ta emot en lastbil med last, men nu blir det bättre om plats. Inte mindre an 12 ton kan den nya färjan bära, vilket betyder att man kan ta emot en fullt lastad lastbil eller 2-3 personbilar. Fartygsinspektören från Sundsvall var nyligen och tittade på den nya färjan i Rossön och om allt går efter beräkningarna blir det sjösättning första dagarna i juni. Den nya färjan är byggd av trä med wirespel kopplat till motor på färjan.

4/4 1949

25 man sysselsätts vid Rossö-verkstad i den stora verkstads byggnad som Ångermanälvens Flottningsförening planerar i Rossön, Bodums socken, för en kostnad av drygt ett par hundratusen kronor är nu under uppförande, Det är Byggnadsfirman Hallström och Nisses ses som fått sig uppdraget anförtrott. Ett dussin byggnadsarbetare är nu i full verksamhet. Verkstaden skall innehålla maskinverkstad, smedja, monteringshall, garage, matrum, tvättrum m.m. Vid verkstaden skall föreningen tillverka motordrivna bogserbåtar m.m sådant som till rationell flottning - härrör ca 25 man kommer att sysselsättas på verkstaden, som beräknas vara färdig den l september. 

6/4 1949

Hotingspolisens spår ledde till vild tjuvjakt

Förövarna av inbrotten i Rossön och Västertåsjö natten mot måndagen greps i går i Sigtuna av Uppsalapolisen efter en dramatisk biljakt. I samband med inbrottet i Bosson hade en C-märkt De Soto - bil observerats och det var denna som kom polisen i Hoting att rikta spaningarna åt visst håll, vilket också visade sig vara det rätta. Hotingspolisen varskodde kollegerna neråt landet om att någon eller några som färdades i nämnda C-märkta bil misstänktes för inbrott och att det misstänktes att de tagit vägen söderut. I går iakttogs bilen i Uppsala och polisen fattade genast misstankar då den hade ett femsiffrigt nummer, medan det i Uppsala inte finns högre än fyrsiffriga. I bilens åkte tre ynglingar, och när dessa såg sig observerade körde de ut ur staden med polisen i hälarna. I vild fart fortsatte de till Sigtuna. där de kapsejsade. De gav sig emellertid inte utan fortsatte flykten till fots och först efter ett par timmar kunde de gripas, men var då så utmattade efter att ha stått i isvatten gömda bakom en vassrugge i en hel timma att de inte kunde förhöras utan måste få sova först.

Ynglingarna, som var bröder i åldern 19, 20 och 21 år och från Stockholm, erkände att de stulit bilen i Midsommarkransen i måndags, men den anmäldes stulen från Saltsjöbaden redan lördags. På färden från Västertåsjö hade de hunnit med ett inbrott i Hudiksvall, nämligen hos Shells kontor, där kassaskåpet länsats. Man misstänker att ynglingarna har fler liknande saker på sitt samvete, men det får den fortsätta utredningen ge besked om.

8/4 1949 

Två inbrotts stölder förövades natten till i går l västra Ångermanland. I Bröderna Anderssons verkstad i Rossön kom tjuvarna över ett kassaskrin innehållande 800 kr i kontanter jämte kuponger för 496 liter bensin och i Bertil Anderssons diverse-handel i Västertåsjö bröt de upp en kassaapparat och tillägnade sig växelkassan på ungefär 90 kr. I Bröderna Anderssons verkstad hade tjuvarna först försökt öppna dörren med falsk nyckel, men den fastnade i låset och då hade tjuvarna i stället brutit upp en garagedörr på baksidan av huset och från garaget tagit sig in på kontoret. Där tog de ett kassaskrin, som en droskchaufför från Rossön hittade vid Miltallberget 1,5 mil från Rossön. En del värdepapper som förvarades i skrinet var då kvar. Butiken i Västertåsjö ligger intill vägen men ingen bor i byggnaden. Tjuvarna hade slagit sönder ett fönster pä baksidan av butiken och tagit kassaapparaten in på kontoret, där de brutit upp den mod en yxa. Polisen arbetar för fullt för att klara upp stölderna och man har även visse spår att gå efter. 

25/4 1949

Lönade sig delvis att klaga Länsstyrelsen har nu meddelat utslag på de besvär som anförts av Johannes Sjölander i Bodum över det av Bodums kommunalfullmäktige förrättade valet av ledamöter i fattigvårds styrelsen. Hr Sjölander yrkade upphävande av beslutet bl. a. med hänsyn till att ett av de åtta distrikt som kommunen var indelad i för fattigvårdens handhavande, skulle komma att sakna ledamot i styrelsen medan däremot ett annat distrikt skulle komma att få tre ledamöter. Vid valet utsågs också Anna Johansson som ledamot av styrelsen. Då någon titel inte var utsatt på valsedlarna kunde det, enligt hr Sjölanders mening, inte avgöras vem som valts då det finns två personer i Bodum som heter Anna Johansson. I sitt utslag förklarar länsstyrelsen att den omständigheten att kommunen i fattigvårds hänseende skall vara indelad i åtta distrikt inte utgör hinder för kommunalfullmäktige att välja ledamöter oberoende av deras hemvist inom kommunen. Besvären i denna del har därför inte föranlett ändring av kommunalfullmäktiges beslut. Beträffande valet av Anna Johansson anser länsstyrelsen att det inte är otvetydigt vem som avses. På grund härav liar länsstyrelsen upphävt valet av Anna Johansson och återförvisat ärendet till kommunalfullmäktige för företagande av nytt val.


3/5 1949

SNÖSLASKLOPP I ROSSÖN

Rossöns IF hade i går tränings tävling l terränglöpning. Banorna var tunga på grund av regn och det snöslaskade under tävlingen.

Resultat:

Seniorer 5000 m: (1) Adolf Wiklund 16.27.5 (2) Oskar Jonsson 16.49.0 (3) K. G. Gjersvold 18.05 (4) Paul Jönsson 19.36 (5) Alexander Mårtensson 19,38 (6) John Bryntesson.

Seniorer 2500 m: (1) Karl Mårtensson 8.27 (2) Sven Wiklund 8.27 (3) John Isaksson 8,43 (4) Werner Andersson 9.42 (5) Pelle Westin 9,55 (6) Bengt Eliasson 9.55

Juniorer 2500 m: (1) Rolf Björkman 8.42 (2) Åke Jansson 8.45 (3) Åke Bark 9.35 (4) Bertil Johansson 9.42

Ungdomsklass 1,200 m: (1) Lars Orrell 5.13 

4/5 1949

Båt i Rossön flög i luften sjönk sedan En båtmotor explosion, som lätt kunnat få allvarliga följder, inträffade i går vid Flottnings föreningens verkstad i Rossön. En arbetare vid namn Dan Danielsson var sysselsatt med att starta PH större motorbåt, då en luftklocka exploderade. Taket på maskinrummet flög till väders och glassplitter yrde vida omkring. Båtens botten sprängdes också sönder så att den sjönk omedelbart. Danielsson som kom undan med några mindre skador på ena handen, fick kasta sig hals över huvud ur båten. 

13/6 1949

Kommunalt Bodum

Kommunalfullmäktige valde i går till ledamot i kommunalnämnden gårdsägare R. O. Eriksson. Till kommunalnämndens vice ordförande valdes Karl Jönsson. Till ledamot till kommitté för utredning ombyggande av pensionärshem valdes Einar Mårtensson. Grundsjö byamäns anhållan om ett bidrag på 700 kr för uppförande av samlingslokal bifölls. Två personer hade anhållit om stipendier för bevistande av folkhögskolekurs och yrkesskola. Dessa bifölls. Arbetslöshetsnämndens anhållan att kommunalfullmäktige måtte besluta att låta detaljplanera anläggning av vatten o. avlopp inom centrala delarna av Bodum samt att anvisa medel därtill bifölls. Till entreprenör antogs Allmänhets ingenjörsbyrån i Sundsvall. En kommitté bestående av Olov Vermelin och Karl Jönsson utsågs och den skall bevista sammanträdet med Kungliga Vattenbyggnadsstyrelsen och bevaka kommunens och jordägarnas intresse vad som gäller sjöregleringarna l Bodum. Ifall det blev av behovet påkallat ägde de också rätt att konsultera expert. Det förelåg en avsägelse från Gösta Cederborg av ledamotskap i kommunalnämnden och befattning som brandchef. Denna bifölls och kommunalfullmäktiges ordförande Olov Vermelin uttalade på fullmäktiges vägnar ett varmt, tack till hr Cederborg för hans insatser inom Bodums kommunala liv. 

10/9 1949

Stina Florström i Rossön - Kvinnor med ruter i

Hon kommer cyklande, portföljen dinglar på styrstången, men hon kör inte osäkert med kraftiga tramptag klarar hon backarna. Den grågröna dräkten bitter välskuren på henne som på en officer, och hennes blick är som fältherrens, när han tar en titt på terrängen. Ansiktet är litet väderbitet, det mörka håret har små, små grå stänk.

Det är distriktssköterskan, Syster Stina i Rossön som kommer. Man kan inte ta fel på henne. Hon skulle kunna blanda sig med tusen människor, och har man bara sett henne en gång skulle man utan större ansträngning kunna upptäcka henne. Det riktigt lyser sjuksyster omkring henne, en neonskylt kunde inte säga mer än hennes friska utseende och glada ögon, en sjuksyster som blivit något av skogsbygdens hälsoapostel.

Det är väl inte utan att det fortfarande finns en fläkt av romantik kring distriktssköterskans gärning trots att hon numera oftare får åka välfjädrad droskbil än skidor och cykel när hon skall ut till sina sjuklingar. Hon skall alltid vara beredd, hon har inga pass, inga bestämda tider, och för henne får det inte finnas något som heter rädsla Stina Florström. som för 33 år sedan kom till Rossön. Hade väl inga särskilda förutsättningar precis för att hjälpa skogs bygdens människor, men hon hade en vilja som var okuvlig. Hon föddes i Änge, gick i flickskola i Söderhamn och sjuksköterskeskola i Östersund, men hon ville inte fortsätta på sjukhusen. Hon tillhör det slag av människor, som vill ha frihet och rymd omkring sig. som inte vill trampa korridorgolv men som kan gå miltals på obanade stigar Stina Florström har nog egentligen aldrig funderad på varför hon blev sjuksyster. Hon kan inte riktigt förklara det. Och man gissar nog inte fel om det helt enkelt bara var så att hon valde sitt yrke därför att hon ansåg det naturligt. Jag har aldrig ångrat det, säger hon lakoniskt. Jag tycker jag är lika intresserad nu som när jag var elev. Ja, nu är hon 53 år. Hon bor i en liten lägenhet ovanför kristidsnämndens expedition. under det sluttande taket står familjeporträtten snyggt och prydligt, ordnade lika ordentligt som man föreställer sig att hon lägger ett förband. Det är litet svårt att avgöra hur fäst hon är vid de sina, men hon skulle antagligen med lika stor känsla kunna sätta upp porträtten av varenda sockenbo. De är hennes barn på något sätt alltid har de varit hos henne eller hon hos dem i något sammanhang. Telefonen ringer, Syster Stina lyssnar ett ögonblick: Ja, ja, hä på potatismjölet, adjö.

Hon omger sig inte med några krusiduller nu var det fråga om nässelutslag. Ordinationen är enkel och klar men hon försöker sig inte på några komplicerade saker, hon vill bara vara den första hjälpen. Kanske lika ofta lyder ordern: Ta ner henne! Då är det lasarettet i Backe som får besök. Inget resonemang, har Syster Stina sagt alt det skall bära i väg till Backe så blir det så.

Många gånger är det heller inte annat att göra, och otaliga är de fall som hon hjälpt ner till läkarna. Jag har varit med när sjuklingar måste släpas och baras på bårar miltals från skogsbyarna, berättar hon, och själv måste jag ibland gå både fram och tillbaka. Fem mil gick jag en dag, men då var det inte utan att det kändes i benen Hon berättar inte så särskilt gärna om sina strapatser, det är ju yrket, menar hon, och när hon bara klarat sig så är det inte mycket att orda om. Men livet har i alla fall stått på spel ibland. Jag trodde min sista stund var kommen en gång när en gubbe skulle skjutsa mig ut till en by. Det var en mörk höstkväll, vägen var halkig och vi hade bråttom för att hinna fram i tid. När vi skulle åka över älven bar det sig inte bättre än att släden åkte ner vid sidan om brofästet. Älven låg öppen, och jag måste säga att det kändes kusligt. Det räckte bara ett ögonblick - som tur var förstod hästen faran och tog ett ordentligt ryck och klarade både sig själv och oss.

Under Syster Stinas första år i Bodum härjade tuberkulosen svårt, men nu har det blivit mycket bättre. Att predika hygien och hälsovård anser Syster Stina vara sin största uppgift Det har hon gjort under alla sina sjuksköterskeår, och nu på senare tid har hon fått tillfälle att ägna sina krafter ännu mer åt detta arbete - Sju år har hon kvar till pensionen, och åtskilligt mer skall hon hinna med. Tiden har gått så fort, så fort, så jag vet inte vart den tagit vägen. Men dom har varit snälla här i Bodum, alla människor här tycker jag om. Det förefaller också som om kärleken skulle vara ömsesidig. Under Syster Stinas litet sträva yta har Bodumsborna funnit en människa med färg och gott hjärta - en kvinna med ruter i. 

Mars 1950

Fria uttalanden - Brev från Bodum

Undertecknad instämmer i hr Wermelins uttalande i en ortstidning för en tid sedan angående regeringens beslut om kommunsammanslagningen. Vi Bodumsbor blev besvikna över detta regeringens beslut. Vinner vi något på detta? Jag tror det inte, har ej de ledande inom respektive kommuner någon som helst talan i denna fråga. Bestämmer vi inte själva över våra hem och vår egen kommun? Är vi inte fria svenska medborgare? Bor vi inte i ett fritt land? Har vi inte gjort vår plikt till både stat och kommun? Har vi inte röstat gemensamt, både arbetare och bönder, for att få in dugande män att föra folkets talan och göra det bästa för hela svenska folket? Varför har ni ej någon som helst bestämmanderätt?

Nej, vi har bara skyldigheter, men inga rättigheter. Varför flyr all den dugande arbetskraften från Norrland? Jo, därför att dessa ungdomar har ingen som helst utkomst här. Hur skall det gå för de gamla som lämnas kvar? Kan dessa gamla sköta sina jordbruk? Kan dessa gamla hugga och köra timmer åt de stora träbolagen? Vad blir lösningen av detta till sist? Jo, det skall jag svara på. När dessa gamla blir orkeslösa och sjuka, finns ingen annan utväg än ålderdomshemmet. Kan ingenting göras åt detta? Varför ökar skatterna, varför ökar priserna på allt man skall köpa? Varför skall arbetspriserna sänkas? Varför ökar statsskulden för varje år snart? Varför måste vi ha kaffet ransonerat? Ja, det talas om brist på dollar, det vet man nog, man var ligger felet?

Görs ingenting åt massflykten från Norrland, blir Norrland ett enda fattighus. Varför är det brist på arbetskraft? Jo, de gamla är utslitna, och de unga reser till storstäderna och fabrikerna. Det blir bara gamlingar kvar. Så får man alltid höra, att man håller sig 20 och 25 kronor om degen, men man får ingenting för dessa pengar, det är så dyrt allt man skall köpa. Jag började i skogen när jag var 13 år, jag följde far i skogen, när kvällen kom hade far huggit 50 stockar och efter 5 öre bit blev det 2:50. Detta var ej mycket att leva för 4 personer, men då fick man mycket för pengarna emot nu. Nu är jag 65 år, så nog vet jag vad det vill säga att träla i skogen.

Nils Johansson, Skogsarbetare 

11/2 1950

Ny stävkonstruktion finnes på båtprodukt från Rossön

Från Nya Norrlands utsände Lage Bengtsson.

Utanför en längre enplansfastighet i Rossön låg ett tiotal nya fernissade, blankt skinande båtar, täckta av ett tjockt lager snö. Tystnaden I omgivningen bröts av det Jämna surret från en kap. Det behövdes alltså inte så stor gissningsförmåga för att räkna ut att Rossöns båtindustri dvaldes innanför de lyckta dörrarna. Men dörrar är till för att öppnas, vilket också gjordes. William sysselsatta med att nita samman fogarna på en större eka, och vid ena långväggen låg ett par motorbåts skrov upplagda.

- Vi var anställda på fabriken tidigare, berättade hr Karlsson under en paus i arbetet, men från den första oktober i fjol övertog vi ansvaret själva, och efter allt att döma, tycks det gå ganska bra. Hittills har vi inte haft några svårigheter med avsättningen. Våra största kunder just nu är vattenfallsstyrelsen och Indalsälvens flottningsförening, vilka tar hand om praktiskt allt vi kan producera. För att förbilliga omkostnaderna, lägger vi upp tillverkningen i serier, fortsatte hr Karlsson. Just nu har vi lagt upp en tillverkning på 60 ekor som - om beräkningarna håller - skall vara färdiga om knappa två mån.

Ny stävkonstruktion uppskattad finess. De driftiga båtbyggarna är också smått uppfinnare, och som resultat av sina funderingar, har de fått fram en ny konstruktion på stäven till motorbåtarna. - Inom andra båtfabriker brukar man använda sig av krokigt växt virke, berättade hr Karlsson. när det gällt själva stäven. Detta tyckte vi ställde sig mer än besvärligt. Först och främst stal det en massa tid, när man skulle leta reda på lämpligt virke, och dessutom hade det s. k. naturkrokiga virket den olägenheten att det gärna vill slå sig. För att komma bort från dessa olägenheter, räknade vi ut ett nytt system, som i korthet går ut på, att vi limmar och pressar fram stävmaterialet. Att vår konstruktion håller, har vi redan kunnat konstatera, vilket givetvis är det viktigaste.

Båten torkas innan den nitas en annan procedur i tillverkningen som också funnits vara till fördel, är att varje båt torkas. Innan vi nitar den. Detta för med sig att båten är absolut tät, när den sätts i vatten, och dessutom om möjligt blir ännu tätare, när den användes. 

Allt detta är sådana detaljer, som vi hoppas skall föra det goda med sig, att vara båtar blir kända för att vara kvalitet alltigenom, förklarade hr Karlsson.

Medan vi gått omkring och tittat, hade emellertid de båda bröderna Sköld inte varit overksamma. Tvärtom hade båtskrovet, som de arbetade med, tagit alltmer bestämd form. Nithammare och andra verktyg ekade genom lokalen. Och ett stycke hade avverkats på 60 - båtsserierna fullbordande.

Allt virke, som går åt, köper man upp, och förutom den nödvändiga bandsågen, har man tillgång till en kombinerad snickerimaskin som innefattar både fräs och klyv.

Rossöns båtindustri har mänskligt att döma framtiden för sig, en industri som framförallt lägger an på kvalitet, har aldrig svårt att bli av med sina produkter.

10/5 1950

Rossöns trädgårdsodlare föreningnyvalde vid årsmötet i söndags till ordförande trädgårdsmästaren Nils Åkerstedt, som även utsågs till materialförvaltare. Vice ordförande blev Halvard Vesterlund och kassör Otto Haglund. Revisorer blev Karl Eriksson och Arne Nordström. Till ombud vid Västemorrlands trädgårdsodlare förbund utsågs hr N. Åkerstedt med hr O. Haglund som ersättare. Även i år skall skolungdomens trädgårdstävling anordnas liksom premiering av medlemmarnas trädgårdar. Eventuellt skall även anordnas en matlagnings- och demonstrationskurs för tillvaratagande av trädgårdsprodukter. Till sommarens trädgårds-utställning i Kramfors beslöts att anordna en bussresa. Hos kommunalfullmäktige i Bodum beslöts begära ett anslag av 200 kr som skall användas huvudsakligast till plantering på offentliga platser inom kommunen.

Sammanställning över folkmängden i Bodum sockens olika byar 1951 

Bodum 301, Bosund 8, Bovattnet 14, Berg 23, Bölen 166, Gårdvattenberget 14, Hocksjö 27, Hällvattnet 37 (1), Kronby 27, Milltallberget 43, Nagasjöhöjden 13, Nagasjötjälen 59, Norrnäs 35, Nyberga 30, Näset 85, Orrnäs 366, Skavbergstjärn 7, Skirsjönäs 4, Stenhällan 1, Ängestjärn 6, Ön 179. 

Stenhällans Krp: Brocksjö 21, Flyn 84, Grundsjö 73, Hälleby 13, Jackemo 13, Sund 83 (2), Svanabyn 34,  Volmvattnet 9, Å förs k 10.

Därav (1) Sprötberget 8, (2) Klippängen, 4

S:a 1813 pers

19/6 1951

En droskägare från Backe försökte med sin bil ta en genväg genom geografin väster om Orrnäs. Försöket misslyckades och både bilen och droskägaren måste repareras. 

30/6 1953

Bodum har fått en ny skola. Delade åsikter om dess placering. En byggnad som genast faller en besökare av Rossön i ögonen är den nya skolan, som man byggt alldeles intill allmän landsväg. Det är en huskropp i gult tegel som är 70 meter lång och 10 meter bred. De som har haft hand om olika entreprenader har lämnat efter sig ett mycket välgjort arbete. Detta och mycket annat hade Ångermanlands Nyheters utsände att förtäljaom den nya skolan, med vilket sas en ny epok börjar i Bodums skolväsende och en liten återblick kan därför kanske vara motiverasd.

Rossöndoningen gör succé, även export på Finland. I Rossön har Bröderna Andersson byggt en stor mekanisk verkstad som tillhandahåller en rad maskiner för skogsbruk, bl. a den förnämliga 'Rossöndoningen' som är ytterligt eftertraktad. Verkstaden är ljus och trevlig, för arbetarna är det väl sörjt, en utbyggnad av verkstaden är högaktuell. 

22/7 1953

Flottningen bygger för 200.00 i Rossön. 

Ångermanälvens Flottningsförening kommer inom kort att sätta igång med ett storbygge i Bodum, närmare bestämt intill sin stora verkstad. Det blir en förrådsbyggnad om 48x12 meter jämte snickeriverkstaden. Byggnaden blev i stort sett färdig under hösten detta år. 

13/9 1954 

Skånska Cementgjuteriet lägger YG-beläggning på landsvägen genom Rossöns samhälle.

26/11 1954 

Förstörda vägar över isarna, problem för vattendomstolen. Om detta och andra problem som uppstått i samband med älvregleringen, diskuteras vid vattendomstolens sammanträde. Orrnäsborna vill ha en bro över älven vid borg. "Vill Vattenfall ge oss helikoptrar istället för en hängbro, så inte oss emot". 

?/? 1955

Bröderna Andersson bygger ut dubbelt - Säljer till Japan

Ett omfattande utbyggnadsarbete pågar för närvarande vid Bröderna Anderssons verkstäder i Rossön. När den nya fabrikslängan är färdig fram på vårkanten har utrymmena i det närmaste tredubblats. Det betyder alltså att "Rossödoningarna" i ännu större omfattning kommer att spridas ut på marknaden, eller hur fabrikör Verner Andersson? Det är naturligtvis var förhoppning att kunna öka produktionen genom den här stora ombyggnaden. Nya maskiner tillkommer också, men först och främst bygger vi nytt helt enkelt dal för att vi varit för trångbodda förut.

20 anställda, Huruvida man kommer att anställa mer folk vill inte fabrikör Andersson yttra sig om ännu, Verkstäderna har l dag ett 20-tal anställda. För den som inte vet vad man sysslar med vid Bröderna Anderssons verkstäder i Rossön bör kanske infogas att här tillverkas praktiskt taget allt som har med timmertransporter att göra, kälkar, släpdon o.s.v. "Rossödoningarna " är kända inte bara i Sverige. De används så långt bort som i Japan. Man säljer också till Afrika förutom bl. a. de europeiska länderna Tyskland, England och inte minst Finland. 

8/11 1955

Hastighetsgräns i Rossön - Backe bör inte införas (VA)

Vägförvaltningen har avgivit förnyat yttrande rörande i frågas att hastighetsbegränsning inom Rossön och Backe i Fjällsjö. Tätbebyggelsen inom Rossön har inte sådan karaktär att hastighetsbegränsning bör införas där, säger vägförvaltningen.

Enligt Vägförvaltningen förmenande bör viss restriktivitet ske i fråga om införande av särskilda hastighetsbegränsningar. Begränsning bör sålunda inte införas på sådana vägar där bebyggelsen ligger på ett relativt stort avstånd från vägen där densamma inte är sammanhängande eller där den ej är belägen på ömse sidor om vägen. Vid vägen 992 Bodum-Näsets anslutning med väg 331 finns tre fastigheter vilka ligger helt nära vägen. Ur trafik säkerhetsskäl - siktförhållandena vid utfart från väg 992 till väg 331 är här betydligt nedsatta - har därför förbud införts att med fordon korsa eller svänga in på väg 331 utan att först omedelbart dessförinnan ha stannat. Den koncentrerade bebyggelsen vid Orrnäs ligger helt skild från väg 331.

Enligt det upprättade förslaget till byggnadsplan for ifrågavarande område skall endast en utfart finnas från området i fråga till väg 331. Vad beträffar Backe framhåller Vägförvaltningen att förekomsten av vägskäl, kurva eller backe i regel inte utgör skäl for införande av hastighetsbegränsning. Där så anses erforderligt uppsatts i dylika fall varningsmärken med härför fastställda symboler. Då ingen nämnvärd bebyggelse finns mellan vägskälet vid Jansjövägen och platsen där nuvarande hastighetsmärken finns anser Vägförvaltningen det inte erforderligt att f. n. flytta dem. Det torde ur trafiksäkerhetssynpunkt f. ö. vara mindre lämpligt att utan tvingande skäl uppsätta märken i omedelbar anslutning till vägskäl En trafikants uppmärksamhet bör koncentreras på trafiken i och vid vägskälet.

8/12 1955

Samhällsföreningen i Rossön behöver 30 till 40 000 kronor (VA)

Basen för samhällsföreningen Rossön, köpman Anders Olsson, har det lite bekymmersamt just nu. Saken är den att man måste utvidga ytterbelysningen till att omfatta även Orrnäs och Öhn. Dessutom håller den gamla belysningen till andra delar av det vackra lilla samhället att vara mogen för utbyte. Allting slits ju. - Men allt det där kostar stora pengar, suckar hr Olsson. Vi behöver stora pengar för att klara av det hela. Så där 30 till 40 000 kronor skulle vi behöva. Det är en stor summa när vi bara har 5 000 i vår kassa.

Men det finns ljuspunkter också - vi tänker nu inte på lamporna. Olika föreningar i Rossön visar ett glädjande samhällsintresse. Hr Olsson omtalar att föreningen nyligen fått en vacker slant av lottorna till att betala el-strömmen med. Vi skulle gissa att när damerna i Rossön får veta hur det står till med finanserna så sätter de igång med att samla pengar. Damerna brukar kunna uträtta storverk med ganska små medel, ty de vet sanningen av ordstävet >av många bäckar små. Lottorna i Rossön hade häromdagen anordnat en trevlig; familjefest i föreningshuset där både gammal och ung hade infunnit sig. Behållningen 600 kr gick till samhällsföreningens gatubelysning. Så nu blir det ljust i Rossön till julen.

Lottorna hade förfärdigat en massa trevliga saker, som hade strykande Åtgång. Kaffe och gott bröd vankades naturligtvis också. Efter en speciellt författad välkomstsång av lottorna följde flera trevliga barn tablåer musik och andra roliga uppträdanden av lokala förmågor. Arrangörerna fruarna Ahnlund och Persson, hade lyckats utomordentligt med sin uppgift, ty festen blev en av de trevligaste man haft på länge i Rossön. 

4/3 1956 

Årets segrare i Vasaloppet på tiden 5:23:36 blev Sigvard Jonsson, Rossöns IF. Kranskulla var Gun Larsson, syster till Per-Erik Larsson från Oxberg. Han kom sjua, nästan nio minuter efter Sigvard Jonsson.

I Evertsberg kom Sven Jerring in i direktsändning: Just nu leder den okände Sigvard Jonsson från Rossön, sa han.

Varken Arild Wiklander eller Sixten Jernberg hade någon chans att hänga med. I mål var Sigvard fyra minuter före Arild Wiklander, sju minuter före Sixten Jernberg. Sigvards segertid var nästan exakt fyra minuter snabbare än Sixten Jernbergs segertid 1955.

Tillsammans med Sten Mårtensson, legendarisk ordförande och skidledare i Rossöns IF, hade Sven Flodin åkt till Dalarna för att serva Sigvard. Gustaf Bryntesson, som körde taxi i Rossön åt John Persson, skjutsade dem.

16/8 1956

Årets Vallhallating samlade 1000 i Rossön (VA)

Årets Vallhallating som avslutades på söndagen, hade samlat omkring 1000 personer. Karnevalståget, som gick till idrottsplatsen, hade ett antal ekipage som ville Illustrera forntid nutid - framtid. I den pristävling som förekom mellan de deltagande ekipagen blev det en hård strid om placeringarna. Vid röstsamman räkningen befanns ”Bodums Trä förädling” u.p.a. vara segrare med 56 röster, medan tvåan ”Badflickor - ekipaget” hade en röst mindre.

I karnevalståget förekom för övrigt flera pigga inslag. Bland annat viftade några tidsbilder. Först kom 1890 då familjerna hade stora barnskaror och vagnens citerade text sade: Vi har gjort vårt. Så kom familjen 1956 och den hade endast en hund och den förklarande texten talade om att ”Det räcker för oss ”AB Värvare” fyllde aktuella företeelser inom fotbollen. Där fanns Backe, Kramfors och Italien ”direktörer ” som satt och vräkte sig och det hela hän syftade på flykten från Rossöns. De två första pristagarna i tävlingen erhöll var sitt presentkort på 180 kr.

?/? 1956

Rossön (VA) På landsvägen i västra Ångermanland råder just nu en rätt besvärlig halka som på sina håll orsakat olyckstillbud. I de flesta fall har det stannat endast med tillbud, men i Bodum råkade 50-årige anläggningsarbetaren Harry Edström rätt Illa ut, då han skulle, sätta igång sin mc på den glashala vägen. När han släppte kopplingshandtaget snurrade motorcykeln runt och Eldström kastades av och slog huvudet så hårt i vägbanan att han förlorade medvetandet. När han efter några ögonblick kvicknade till igen hade han totalt förlorat minnet och måste hjälpas till sitt hem där han får ligga till sängs några dagar sedan läkaren konstaterat hjärnskakning. 

22/9 1956

Det var en gång en bil…..(NN)

En personbil demolerades som nämnts svårt vid kollision med en lastbil i Sunds by i Fjällsjö på onsdagen. På bilden ser vi den illa åtgångna vagnen, liggande på sida i diket. Vilket som i övrigt är upp eller ner fram eller bak, det får ni försöka lista ut själv. 

22/8 1956

Näverkonstnär i Bodum flätade skor till dans - MILTALLBERGET (NN)

Att fläta näverkontar och andra näversaker kunde man tro var en konst som dog samtidigt med fäbodarna. Det var nämligen där dessa saker användes för att forsla smör och ost efter obanade vägar till hembygden, men näverarbetare finns ännu.

En som inte glömt konsten är fru Elisabet Sundius. Miltallberget, Bodum som trots sina 77 år fortfarande med snabba fingrar flätar näverkontar, liebryn-kontar, näverskor och andra trevliga saker.

- Jag var nio år då jag första gången på egen hand flätade en kont, berättar hon. Konsten lärde jag mig av min mor, under uppväxttiden då jag vallade kor och getter i skogen hade jag gott om tid för flätningen. Jag brukade fläta gubbar och gummor med kontar på ryggen och näverskor på fötterna, en del såg riktigt lustiga ut. En gång fick jag beställning från grosshandlare Erstad i Långsele just på sådana gubbar. De skulle föreställa ett vandrande par, minns jag. Jag flätade ett par näverskor åt mig själv en gång. Dem använde jag på danserna. De andra ungdomarna var avundsjuka på mina lätta skor och ville att jag skulle göra likadana åt dem. Men det brydde jag mig inte om, de fick dansa bäst de ville i sim tunga grovläderskor.

Fru Sundius kan fortfarande sin konst, några stora kontar är det sällan hon gör mest blir det små, som förr kallades getarkontar. Men dessa växer fort under fru Sundius skickliga händer.

25/10 1956

Bodumsbastun är för liten, ännu mindre blev den dock 15/12, ty då den brann ned på natten.

13/12 1956

Nytt Folkets hos i Rossön (NN)

Rossön kommer att få ett nytt stilist Folkets hus vid halvårsskiftet nästa år. Som det nu ar finns det endast tve mycket dåliga samlingslokaler: det gamla Folkets hus och bygdegården. Befolkningen halsar därför Folketshusbygget med stor tillfredsställelse. Det nya Folkets hus kommer att omfatta en större sal med 160 platser och en mindre sal för styrelsesammanträden och studiecirklar i källarvåningen blir det en rätt stor sal som är lämplig för servering och där födelsedagskalas o dylikt kan ordnas. Två studie- och biblioteksrum kommer även att ordnas. Det nya Folkets hus kommer att kosta omkring 300 000 kr.  

12/12 1956

75-årig mästersmed i Rossön leverantör till två landskap BODUM (VA)

Han är 75 är nu, mästersmeden Nils Flodin i Rossön. Sitt yrke valde han redan i unga år, men en del omständigheter gjorde att smidesarbetet i början blev mera ett kortare avsnitt i dagens egentliga knog än självständig verksamhetsgren. Han var järnvägsbyggare på den tiden, sedermera blev han byggnads entreprenör vid SJ, Det var främst byggnads smiden, som då kom l fråga, och före sitt "genombrott" som egen företagare t smidesbranschen gick han en lärorik "finslipning" vid Sandvikens Järnverk.

Två och ett halvt är senare återvände han till hembygden, Stenvattnet i Bodum, övertog fädernegården och smidde i en liten gårdssmedja så snart han hade en ledig stund. I början av 1920-talet köpte han ett tomtområde med bostadshus i Rossön, byggde en ordentlig smedja och började sin långa och trogna tjänst som en bygdens allt i allo när det gällde reparationer av körredskap och maskiner. Det var uteslutande häst dragna sådana som under denna tid kom till användning, mön det dröjde inte länge förrän det kom både bilar och traktorer. Därefter dröjde det inte länge förrän det första lyxåket och den första hemlighetsfulla slag tröskan var färdig för reparation.

För bilarnas del var vägarna dåliga med stenar. stubbar och djupa hjulspår i körbanan. Sånt frestade till och med gamla T-fordar att falla sönder - om inte i sina ursprungliga beståndsdelar så dock i ett och annat axel- och stagbrott. Hade man en smed i byn så var ingenting naturligare än att man spände hästen för den trasiga bilen och släpade den - Ibland bara på tre hjul - till smedjan. Hade Flodin kunnat reparera åktrillan till belåtenhet, så nog klarade han bilen.

Det var lite marigt i början - medger den gamle mästersmeden men man lärde sig nymodigheterna. Ja, Flodin har lärt sig allt han behöver kunna och nu baxnar han inte för vare sig bilar eller traktorer, dom får vara hur illa tilltygade som helst. God hjälp får han l sitt arbete av sonen Åke, som övertagit det mesta av "petgörat" i motorer, växellådor, fördelningsdosor och styrsnäckor.

Det känn» liksom lite mera vant att syssla med rejäla smide till timmerdoningar, tycker Flodin, som fortfarande ägnar det mesta av sin dag åt rejält donings smide. En timmerdoning, smidd av Flodin l Rossön, är heller ingen doning vilken som helst. De är välkända l hela västra Ångermanland och en stor del av Jämtland. Beställningar duggar in från skilda häll trots att traktorerna även här i stor utmärkning undanträngt hästen l skogskörslorna. Vid VA:s besök har Fondin just börjat smida på en timmerstötting beställd av en stordrivare l Jämtland. Denne har prövat Flodins tillverkningar under mänga år och vet att bättre och starkare doningar kan han Inte f& till sina fyrbenta dragare. Det ska' vara grejer som tål att ta i säger Flodin och makar in en bit av en järnstång i mörjan på härden. En fräsande gnistkvast slår upp som ett jättestort tomtebloss rakt i Flodins brungarvade ansikte. Genom gnistregnet räcker han oss sin väldiga smednäve till avsked och när vi tvekar en sekund för att spana efter en tydligen obefintlig lucka i eldridån skrattar han ett hjärtegott, sotigt och tyst skratt: - Dä' bränn int, dä bäre kalltostre.

1/4 1967

Flygplansvolt i Junsele, far och son oskadda (VA)

Ett flygmissöde inträffade i Junsele på söndagen. Ingenjör Hjalmar Larsson, Rossön, "kände sig för" om det skulle gå att landa på Junseles nya privatägda flygfält. Fältet hade ännu inte blivit gräsbevuxet och var därför en smula förrädiskt Ingenjör Larsson bedömde dock utsikterna att landa såsom goda enär han hade ett plan med trehjulsställ och fullföljde nedstigningen. Under själva utrullningen skar noshjulet ned i marken och flygplanet gick runt. Det blev liggande omvänt men ut ur planet klev föraren och hans fyraårige son oskadda. Planet fick skador på nos-ställ och propeller. Missödet anses utgöra en påminnelse om att samhället bör träda till För att fullfölja det lovvärda initiativ som privatflygfältet utgör. 

25/5 1968

Vägen Hoting-Backe i fokus vid Fjällsjö kommunal fullmäktige

Backe (ÖP) Väg 331 som bland annat förbinder Hoting-Backe hamnade i brännpunkten när sysselsättningsproblem diskuterades vid Fjällsjö kommunalfullmäktige. Ärendet var föranlett av en motion från Sven Henricsson med flera Från motionärernas sida sa man att det har gjorts alldeles för litet för att lösa detta vägproblem. Nämndordföranden Alrik Ohlsson påstod att man prövat alla möjligheter, men att vägverket föredrar att i första hand satsa på väg 90.

Holger Kjellgren, Rossön, lät sig inte nöja. En upprustning och ny byggnad av vägen skulle ge arbete åt 100 man ansåg han. Uppvakta, det rådde han till. Det kan inte bil nog med uppvaktningar. -Vi måste skapa opinion och därigenom få vägverket att ompröva sitt ståndpunktstagande. Även ungdomens feriearbete väckte lång debatt. Sven Henricsson ansåg att man till ett kommande år bör inventera tillgången på feriearbete Han förklarade att han inte gillade Alrik Ohlssons attityd i den här frågan när Olsson förklarade att de inte var lätt att skapa feriearbete när nu föräldrarna i många fall går utan jobb. Henricsson ansåg ungdomens feriearbete som ett led i dess fostran. Inez Strömgren, Hoting, sa att ungdomarna gärna åker utom hemkommunen bara de får jobb. Eric Nilsson, Hoting, ansåg att de fanns en hel del för ungdomen att ta till i hemkommunen.

Sedan övergick ärendet att bli en partipolitisk fråga. Holger Sellin, Rörström, ansåg att VPK var ute med partitaktiska finter. Fru Inez Strömgren kompletterade med att påstå att Holger Kjellgren spelade på parti strängarna - VPK:s. Sellin kom igen och sa att det håller på att ske en islossning när det gäller att lösa Norrlands problemen och det är arbetarpartiets förtjänst, påstod Sellin.

Diskussionen tog över timmen men motionen lämnades utan åtgärd vilket föranledde Erik Höglund, Rossön, - att anmäla reservation. Kommunalfullmäktige beslöt att på kommunalnämndens förslag anslå 5,000 kr till förskottslikvid åt säljarna av Hörnstugan, Hoting och 7,000 kr till reparationer av hotellet. Nils Löfstedt, Lövvik, visste att den senare summan redan använts till reparationer och protesterade mot principen att pengar nyttjas innan medelsanvisningar är klar.

Kommunen ska vidare exploatera fastigheter i Orrnäs och Backe för fritidsbebyggelse. Det rör sig om ett 20-tal tomter för en kr/kvm Kommunalkamrer - Jan Berglund påpekar att, tomterna ligger inom byggnads planerat område och kommunen får räkna med exploateringskostnad på uppåt 200,000 kr i framtiden och rekommenderade en närmare utredning för att klarlägga de ekonomiska följderna av beslutet.

Namnförslag på gator i Hoting godkändes och tekniska avdelningen ska nu infordra offert på skyltar. Till uppsnyggning av Stenhammars området anvisades 15,000 kr. Målning och toalettbyggnad slukar det mesta av pengarna. Verkställande ledamoten l stiftelsen Hyresbostäder i Tåsjö tillerkändes ett årsarvode på 1,500 kr. och ordförande i Fjällsjö Hantverks- och Industristiftelse får 3,000 kr. Däremot gick man på förslag av Holger Sellin i emot nämndens beslut att dom ordinarie ledamöterna i stiftelsen ska ha 500 kr var. Sellin var rädd för att det kunde smitta av sig till andra nämnder.

?/4 1969

Intagna på gymnasiet i Strömsund

Humanistisk - samhällsvetenskaplig tillvalsgrupp; Berit Andersson, Backe, Ann-Kristine Bergström, Backe, Lena Edin, Vågdalen, Anita Elofsson, Lövön, Ulla Erlandsson, Föllinge, Eva i Galin, Hoting, Gertrud Hällqvist, Rötviken, Kristina Hansson, Hammerdal, Ingrid Hedmark, Hammerdal, Anders Hällqvist, Rossön, Elisabeth Johansson, Hammerdal, Peter Karlberg, Strömsund, Inger Larsson, Kyrktåsjö, Kjerstin Larsson, Föllinge, Monika Lindh, Kyrktåsjö, Birgitta Magnusson, Rossön, Kerstin Näslund, Kyrktåsjö, Sven Sjöberg, Strömsund, Anna- Greta Sjödin, Backe, Eva Sjödin, Backe, Wiveka Sjödin, Backe, Lennart Sundelin, Rossön, Karin Svensson, Hammerdal, Irene Thor, Ottsjön, Birgitta Wikner, Kyrktåsjö.

Ekonomisk tillvasgrupp;Christine Blomberg, Strömsund, Lennart ,Brorsson, Bredkälen, Ruth Eriksson, Hoting, Andrs Hansson, Svaningen, Ingalill Hansson, Brättbäcken, Martin Hansson, Jormvattnet, Elisabeth , Holmberg, Strömsund, Tommy Holmgren, Hammerdal, Gun Holmström, Hoting, Kjell Jonsson, Strömsund, Yvonne Jonsson, Rörström, Harald Lindgren, Hammerdal, Evy-Anne Mattsson, Strömsund, Jörgen Olofsson, Tullingsås, Clas-Göran Persson, Strömsund, Lars Persson, Föllinge, Yvonne Svanström, Öhn, Lars Thom, Strömsund. Elsabeth Nilsson, Svaningen, Annika Olofsson, Gärdnäs, Märta Persson, Backe, Anita Solem, Stora Blåsjön.

Social linje, naturvetenskaplig gren; Ulla Anderheim, Storholmsjö, Eva Alstergren, Hoting, Gunvor Eriksson, Lorås, Marite Jonasson, Gunnarvattnet, Ann-Sofi Carlsson, Gäddede, Elisabeth Mellergård, Hammerdal. Hans Olofsson, Backe, Eva Olsson, Strömsund, Gunnel Persson, Gäddede, Rose-Marianne Rolandsson Jormvattnet, Irene Sihiberg, Hoting, Annika Sjödin, Backe, Britt-Marie Skoglund, Hoting, Eva Wikström, Strömsund.

Ekonomisk linje; Gudrun Borglund, Hammerdal, Roger Cedervall, Hammerdal, Björn Enge, Strömsund, Siv Eriksson, Hoting, Ingela Philipsson, Strömsund, Yvonne Gerie, Strömsund, Ivan Hitterdahl, Rudsjö, Esbjörn Hällqvist, Backe, Bertil Höglund, Hammerdal, Margareta Isvén, Ottsjön, Kent Ivarsson, Hoting, Tommy Jonsson, Havsnäs, Melker Kjellgren, Rossön, Siw Lindberg Raftälven, Elisabeth Lindhe, Harrsjön, Birgitta Mohlin, Strömsund, Christina Månsson Backe, Stellan Nilsson, Backe, Ann-Christin Persson, Öhn, Birgit Persson, Backe, Börje Persson, Föllinge, Ulla-Berith Persson, Taxan, Bertil Råbock, Hammerdal, Margareta Stenehäll, Backe, Marita Stenehäll, Backe, Henry Svensson, Hammerdal, Lars-Olof Svensson, Hammerdal, Eivar Thellbro, Norråker, Annelie Tåqvist, Hallviken.

Teknisk linje, maskinteknisk gren; Martin Andersson, Rossön, Sören Andersson, Rossön, Lars Bruman, Strömsund, Vidar Edman, Laxsjö, Jan-Gunnar Foss, Rossön, Hans Gahlin, Lidsjöberg, Claes-Göran Grindefors, Strömsund, Bengt Göransson, Öjarn, Benny Johansson, Hoting, Alvar Jonsson, Storhögen, Dan Jama, Rötviken, Fred Liljegren, Strömsund, Peter Magnusson, Föllinge, Gunnar Nordin, Hoting, Roland Olsson, Hoting, Ove Pedersén, Hammerdal, Bo Persson, Rossön, Christer Wikström, Skärvången, Peter Wikström, Strömsund, Staffan Åsberg, Rossön. Reserver till fackskolan upptagna i bokstavsordning: Margareta Björn, Rörström, Lars Bölander, Rossön, Esbjörn Guldbrandsson, Backe, Åke Hagström, Hammerdal, Ragnvald Henriksson, Rossön, Tommy Jonasson, Hotagen, Christin Jonsson, Lövberga, Ann-Britt Karlsson, Hoting, Kerstin Karlsson, Fagerdal, Leif Lindman, Hoting, Anneli Lundgren, Strömsund, Eva Löfstedt, Ringvattnet, Conrad Nilsson, Backe, Leif Norlin. Strömsund, Melker Nordström, Backe, Jan Ohlsson, Backe, Karin Olsson, Häggenås, Karl Paulsson, Sikåskälen, Sven-Krister Sjölander, Rossön, Bengt-Olof Tallryd, Sikås, Anna-Lisa Thander, Högbynäs, Sonja Wallin, Åsele

3/3 1970

Karl Jönsson i Rossön: Ge skogsarbetarna deras rätt!

Anslag av de sociala fondernas medel skall beviljas för sociala ändamål till fromma för anställda vid skogsindustriföretagen liksom för dem som är verksamma i flottningen och skogsbruket inom företagen. Virkesfångst - område. Detta är det bärande i gällande stadgar.

Karl Jönsson, veteran och kämpe inom skogsarbetarrörelsen, har visserligen gått i pension, men han släpper inte flin uppfattning att skogsarbetarna och flottningsarbetarna behandlats orättvist vid fördelningen av medel ur skogsindustriföretagens sociala fonder. I denna artikel argumenterar han för en annan och enligt hans fasta åsikt rimligare och rättvisare tingens ordning. Vi har av utrymmesskäl varit nödgade till vissa förkortningar och hopskrivningar men Kalle Jönssons, väsentliga synpunkter är klart uttryckta. Under mänga år var jag som skogs- och flottningsarbetarnas representant med i fondstyrelserna vid SCA och Graningeverken och försökte hävda mina medlemmars intressen. Varje gång jag framfört mina berättigade krav har jag mötts av invändningen att jag velat ge skogsarbetarna en extra favör. Invändningen håller inte. Jag har endast byggt på skogsarbetarnas stadgeenliga rätt.

Vid Graningeverken blev fördelningen den att skogsarbetarna fick 36 procent av tillgängliga medel. Resten gick till industriarbetarna och de välavlönade tjänstemännen. Men hur är fördelningen bland de anställda? Skogsarbetarna är dubbelt så många som de direkt vid industrierna sysselsatta! Jag ber att få hänvisa till rätt aktuella fakta. De sydsvenska skogsägarna bygger en jättefabrik i Halland. Arbetskraftsbehovet är angivet till 400 vid fabriken och 200 på transportsidan. Men i skogen 2000 heltids arbetande eller 5000 deltidsanställda!

NCB:s arbetskraft kan beräknas utgöra cirka 37 procent vid industrierna och 63 procent i skogsarbete. En annan planerad skogsägarindustri beräknar 200 innan i fabriken och transporten men 800 i skogen. ASSI:s utbyggnad i Norrbotten tar sikte på 150 man vid industrin och 500 i skogen. Jag kan fortsätta uppräkningen, men det räcker: Jag har inte överdrivit då jag sagt att en massafabrik eller ett sågverk behöver minst dubbelt så många arbetare ovanför fabriken för att säkra virkesbehovet som de behöver för virkets förädling vid fabriken. Majoriteten i fondstyrelserna vill tydligen inte erkänna dessa fakta. I vart fall vill de inte erkänna att skogsarbetarna har stadgeenlig rätt att få vara med vid fondmedlens fördelning.

Om alla skogs- och flottningsarbetare ska ha anslag så ska väl också alla stuveriarbetare och alla sjömän på lastbåtarna ha det. Det "argumentet" har Jag fått i mig. Jag finner det absurt. När Jag en gång hos SCA:s fondstyrelse begärde en (en enda) miljon att fördelas bland de eftersatta skogs- och flottningsarbetarna inom företagets virkes fångstområde fick jag veta: — Det är ju meningslöst i det långa loppet. Vad är en miljon? 1000 kronor åt 1000 skogsarbetare. Det är ju ingen hjälp, sade företagets ombud. Jag har inte begärt 1000 kronor till varje skogsarbetare, men jag vet vad även små summor kan betyda för gamla utslitna människor i utbyarna. Och varför hör man inte företagarombuden säga något om de miljoner i fondmedel som delas ut för semestervistelser och resestipendier till Industrins arbetare och arbetsledare samt inte minst de hög avlönade tjänstemännen.

Man säger vidare från företagarhåll att det är så viktigt att förkovra personalen, utveckla dess känsla för kvalitet och produktivitet, skapa känslor av trivsel och gemenskap. Vi måste satsa på den personal som är aktiv inom företagen och bär ansvar för dess fortsatta utveckling. Till detta svarar jag: Är inte skogsarbetarna en aktiv grupp bär inte de ansvar? Hur länge tror tjänstemän och arbetare vid industrierna att de skulle klara driften utan skogsarbetarnas insatser.

Behövs det Ingen känsla av trivsel och gemenskap bland skogens arbetare? Man kan vidare få höra resonemang som går ut på att "spara för framtida behov och kommande generationer". Varför ska skogens arbetare, dessa som under svåra, många gånger ytterst tragiska löne-, boende- och arbetsförhållanden tjänat ihop miljoner och åter miljoner åt skogsindustrins ägare, varför ska de betala detta sparande för framtiden?

Jag föreslog en gång att en miljon skulle fördelas bland de skogs- och flottningsarbetare som hamnat vid sidan om. Jag möttes av det mest kompakta motstånd. Ingen flottningsarbetare, Ingen vid skiljeställena, ingen av dem som slet i skogen då företaget behövde dem under 50-talet och början av 60-talet — utöver de fast anställda — kunde komma i fråga. Varje generation lämnar något för företaget och företagsamheten värdefullt efter sig, sägs det ibland i fondstyrelserna. Det måste väl även gälla skogsarbetarna. Alla generationer skogs och flottnings arbetare har satsat ett helt livs arbetsinsatser under ofta urusla löner och arbetsförhållanden. Därmed har de bidragit till att göra de rika rikare. De som haft de största lönerna har fått de högsta löneökningarna. Klyftorna har bara ökat.

Skogsarbetarna har verksamt bidragit till att arbetarrörelsen under socialdemokratisk ledning kunnat skapa de stora AP-fonderna som ger skydd på ålderdomen. VI har en folkpension som gör det möjligt att möta ålderdomen utan bävan för det dagliga brödet. Arbetslöshetsförsäkringen får sitt. Sjukvård och skolundervisningen byggs ut, skolan är i dag ej blott för de rikas barn. Generationer av skogsarbetare har varit med om att bygga upp allt detta. De har lämnat rätt mycket till kommande generationer, men de har lämnat allt för 'Mycket till de redan rika. Antalet verksamma skogs[1]och flottningsarbetare har sjunkit med mellan 70 000 och 100 000 under de senaste tio åren. De har friställts, som det numera heter. Men de är inte borta Iran skogsbygden. De är för gamla att omskolas, huvudparten av dem är utslitna och oförmögna till hårt arbete. För dem finns ingen valfrihet. För dem finns tyvärr heller Inte de stora och mäktiga skogsföretagens sociala fonder. Jag kan aldrig lära mig att inse det rimliga och rättvisa i en sådan tingens ordning. 

8/1 1976 

I före detta Fjällsjö kommun kördes också skridskor i Hoting. Sammanlagt är det 14 platser i Jämtlands län som deltar i motionsarrangemanget. I fjol hade Strömsund för att ta ett exempel, cirka 7.000 starter i "skridskor till tusen". I år hoppas man att siffran skall slås. Under hela februari pågår motionerandet på' ishockeyplanen i Rossön och Hoting.

Rossön var premiärort för "skridskor till tusen" som inleddes i Jämtland. Det var första gången som Rossön var med i arrangemanget, där det gäller att åka skridskor 1.000 meter. Men avverkade de 1.000 metrarna på ishockeyplanen. Rossöns If's samarbete med Strömsundskorpen svarade för arrangemanget denna snöiga dag.

27/1 1976

Våldsam krock på smal väg Rossön (LT)

Det blev en rejäl smäll när en timmerbil och en personbil krockade vid 8.30-tiden på måndagsmorgonen på vägen mellan Hocksjön och Rossön. Personbilen blev hängande på ett vägräcke och timmerbilen som var utan last hamnade i diket. Sammanstötningen skedde i en kurva med skymd sikt. Vägen är bara fyra meter bred på stället för olyckan. Det finns skyltade mötesplatser på vägen, men när bilisterna upptäckte varandra fanns ingen mötesskylt att tillgå. Skadorna blev omfattande, personbilen måste bärgas från platsen. Lastbilen kunde ta sig till verkstad för egen maskin. Inga personskador uppstod dessbättre.

9/2 1976

Vägsamariter premiärkörde i Hoting (ÖP)

Fyra föreningar i norra Jämtland inledde på söndagen en vägsamarit tjänstgöring till hjälp åt trafikanter på väg 343 mellan Hammerdal och Dorotea, ca tiotalet mil. Den här gången löpte tydligen allt friktionsfritt efter den här sträckan för ingen av de fem deltagande bilarna behövde göra något ingripande under dagen. - Polisen har förklarat sig positiv till den har servicen och ett visst samarbete ska ske i fortsättningen, omtalar Rolf Berggren, Backe, ordförande i den interimsstyrelse som tillsatts för den nybildade Strömsunds - regionen av privatradioföreningen Tellus. Den har för närvarande 35 medlemmar och omfattar hela storkommunen. Till service åt trafikanter efter väg 343 inleddes i helgen en frivillig vägsamarit tjänstgöring på sträckan Hammerdal - Dorotea.

Den här verksamheten sker i nära kontakt med privatradio föreningen Tellus i Östersunds - regionen. Avsikten är att vi ska fortsätta patrulleringen efter den här vägsträckan Hammerdal - Dorotea söndagarna under sportlovs veckorna i första hand och sedan vid storhelger i mån av tid pengar och tillgång på folk, uppger Berggren. Den här verksamheten sker på ideell basis så när som på ett blygsamt bidrag ur det anslag Tellus i Östersunds - regionen har för den här verksamheten. Ca 15 kr per dag och fordon kan påräknas. På söndagen deltog fem bilar. Förutom privatradio föreningen var Röda Korset i Rossön. MHF - Ungdom i Hoting och Frivilliga radio organisationen i västra Ångermanland representerade. Huvudbasstation hade upprättats i Grundsjö och betjänades av Tage Skoglund. Radioförbindelserna klaffade bra på ett undantag när en av kontakten och först efter en febril felsökning visade sig felet vara det man minst anade. En schäferhund som åkte med i bilen hade i brist på annan sysselsättning tuggat av antennen! 

Fem ekipage deltog med den här bemanningen. Från vänster Margot Landgren, Rossön, Britt-Louise Berglin, Rossön, Olle Holmberg, Rossön, Mats Danielsson, Hoting, Alf Holmgren, Dorotea, Rolf Berggren, Backe och Gunilla Berggren, Backe


24/2 1976

Bostadsbristen i Rossön Rossön (LT) — Sedan flera år råder en mycket besvärande bostadsbrist i Rossön.

Vissa perioder har det varit helt omöjligt att få tag på en lägenhet, varför bostadssökande med anställning i Rossön, nödgats bosätta sig på andra orter. Det säger de tre ledamöterna i (s)-föreningen i Rossön Arne Ingelsson, Ragnar Anderstig och Paul Wermelin, i en motion till kommunfullmäktige i Strömsund samtidigt som de föreslår att fullmäktige beslutar att på nytt bemyndiga bostadsstiftelsen uppföra tidigare fastslaget beslut samt att kommunen finansierar överkostnadsdelen så långt att acceptabel boende kostnad uppnås. ÖVERKOSTNADER. Den 22 september 1975 beslutade fullmäktige bemyndiga bostadsstiftelsen uppföra ett bostadshus om fyra lägenheter i Rossön. Någon igångsättning av detta husbygge kunde dock inte ske då det visade sig bli större överkostnader än vad länsbostadsnämnden kunde godkänna. Bostadsstiftelsen planerar att uppföra ett antal enfamiljshus, men då byggbar tomtmark f.n. saknas torde det vara små utsikter att någon byggstart kan ske under innevarande år.

- I väntan på att denna småhusproduktion kommer igång, måste, enligt vår mening, omedelbara åtgärder vidtas för att klara det akuta behovet. Kommunen måste göra ekonomiska åtaganden i sådan utsträckning att det planerade bostadshuset kan igångsättas. BARSERVERING I en annan motion till fullmäktige pekar de tre på behovet av näringsställen i Rossön.

- Det måste betecknas som en allvarlig brist att ett samhälle av Rossöns storlek och med karaktär av industriort, helt saknar denna form av allmänservice. Därför bör det vara en kommunal angelägenhet att snarast låta uppföra erforderliga lokaler. De hemställer att lokal för barservering uppfördes i kommunal regi och att medel för detta ändamål upptas i 1977 års budget.